Tips från coachen

Min kära syster tipsade mig igår om denna blogg hon snubblat över och framför allt detta inlägg.

Den första frågan jag ställer mig efter att jag läst inlägget är, är detta seriöst på riktigt?
När jag efter lite övervägande och kikande på de andra inläggen konstaterar att jo, det skulle kunna vara på riktigt (med reservation med att det faktiskt kan vara ett skämt för det är så knasigt så jag hoppas det är ett skämt). Men jag undrar ju lite över att hon inte går ut med namn och så, blir svårt för henne att ragga kunder via bloggen annars.

Jag tänkte ta mig friheten att kommentera lite (kommentarer i kursivt) om hennes punkter angående dresscodes:
Not an Option (NO)
1. Nagellack. Om det inte är genomskinligt eller i pärlemor. (Va?)
2. Kajalpenna. Ger lätt en lower class-impression. (VA?)
3. Läppstift. En romantisk läppglans eller vanligt cerat ger ett mycket mildare intryck. (Redan här skulle jag som jobbsökande börja fundera på vart jag hamnat).

Not an Option, Trash (NOT)
1. Djurmönstrat. Jag rekommenderar praktiska kläder i söta, kvinnliga färger. Randigt, prickigt och andra psykedeliska tyger ger lätt ett förvirrat intryck. Blommigt kan vara klassiskt kvinnligt men tål ändå fläckar, var ändå noga med vilka signaler du sänder ut med färgerna! (Herregud… ”söta kvinnliga färger”).
2. Färgat hår. Ger ett oseriöst intryck. Cendré, vackert brunt eller skandinaviskt blont inbjuder till förtroende och förstärker ett pålitligt och duktigt intryck. (Vid det här laget ligger jag nästan avsvimmad på golvet.)
3. Manskläder. På jobbet sysslar vi inte med experiment utan klär oss efter vilka vi är. “Hiphopbrallor” och tröjor med dragkedja hör hemma på pojkvännen, inte på glada tjejer. (På ledsna tjejer då? Och ”klär oss efter vilka vi är”. Jag är alltså i första hand kvinna och därefter en människa och person?)

Not an Option, Never (NON)
1. Piercingar. Du vill inte skrämma din arbetsgivare, som ofta har barn. Det är viktigt att tänka på att agera som en förebild.
2. Tatueringar. Betraktas av de flesta av våra kunder som oanständigt. Om du ändå har en, dölj med kläder, smink eller plåster. (För stora plåster ser inte uppseendeväckande ut?)
3. Ett negativ attityd. Du sviker företaget du är anställd av om du går och surar hemma hos en kund. Le! Var glad för att du har ett jobb! (Var glad för att du har ett jobb… klassiskt uttryck! Annars är väl det mest vettiga hon säger)

Summering:
Jag kan inte låta bli att reflektera över att hon i början av inlägget skriver att hon ger dessa tips till den ”nya” arbetskraften som kommit genom RUT-avdraget. Med andra ord de som ska syssla med städning i stor utsträckning. Fast det förstås, jag städar ju då alltid i mina blommiga och kvinnliga kläder. Skulle nog nästan våga påstå att jag alltid ser ut som denna vackra dam varenda gång jag städar:

Eller nej vänta nu igen. Just jävlar året är 2011 och inte 1950. Jag tror inte att mitt färgade hår, mitt röda nagellack eller min kajalpenna kommer avskräcka någon. Vare sig om jag söker jobb som städerska eller webbkoordinator. Skulle jag själv anställa en städerska så skulle jag alla gånger ha mer förtroende för kvinnan i ”manskläder” än hon som kommer i sin kvinnliga blus. ”Hon måste ju vara rädd för att smutsa ner sig” skulle vara min första tanke.

Jag vet inte riktigt hur jag ska kunna formulera mig bättre än så här för jag är så upprörd över att dessa typer av åsikter lever kvar i vårt samhälle. Självklart ska man ha förståelse för att ens yttre vid en första anblick påverkar de du träffar. Att de skapar en uppfattning om dig utefter ditt utseende. Visst är det logiskt att vara hel och ren vid en anställningsintervju och har du massor av piercingar i ansiktet kan det vara klokt att plocka bort några av dem tillfälligt och är du tatuerad på hela ärmarna ha långärmat på intervjun. Det är tragiskt att det ska behöva vara så men det är en verklighet jag ändå kan förstå i vissa brancher.

Men det är hela hennes tonfall det är något skevt med. ”Glada tjejer”, ”duktigt intryck”, ”kvinnliga färger”, ”vackert brunt”, ”lower-class impression”, ”romantiskt läppglans”. Listan kan göras lång. Jag skulle själv om jag var jobbsökande få noll förtroende för en person som gav mig dessa råd. Sen spelar det ingen roll om hon har en kvinnligt blommig blus på sig!

Annonser